Vi ställer tillbaks utemöblerna!

Jag jagar och jagar, men sömgångarkänslan består. Kvalitet har fått stå åt sidan för kvantitet och utbildningarna avlöser varandra på jobbet. Vissa bättre än andra och detta påverkar sinnet och humöret under en minerad period. Men hoppet är det sista människan överger och jag tar in allt vad jag´kan för att bearbeta detta när jag landar. För tillfället är jag bosatt i en resväska och det är bara att hålla ut under årets mest jobbiga vecka.

" Årets mest jobbiga vecka
Går det trögt på jobbet just nu?
I så fall är du inte ensam om upplevelsen.
Enligt forskare är detta den mest oproduktiva veckan på hela året.

I söndags ställde vi tillbaka klockan en timme. Därmed är det rejält mörkare på morgonen, och snart blir det även mörkare på eftermiddagarna.

Det här slår hårt mot arbetsmoralen första tiden efter tidsomställningen – så hårt att produktiviteten rasar 50 procent den här veckan, enligt Daily Telegraph.

Hälften kämpar med att klara veckan
Hela 52 procent kämpar med att klara arbetsuppgifterna i veckan, och åtta procent planerar att sjukskriva sig eftersom de blir så deprimerade av tanken att gå till jobbet, enligt en studie av 2 000 arbetare på Promtour, som jobbar med Kanarieöarnas turism.

"Inget skämt"
- Vinterdepression är inget skämt, säger Dr Christian Jessen till tidningen.
- Om du tycker att vintermånaderna är tuffa, speciellt runt december och januari, är det möjligt att du lider av höst- och vinterdepression som påverkar humöret. I så fall bör du fundera på hur du kan få mer dagsljus på dig, säger han."

(www.nyhetskanalen.se, Publicerad 27 okt 2009 10:19)

Livstecken

Tiden med pusselbitar i livet är i ständig rörelse. Allt och alla ska ha sin beskärda del och energi till egen planering börjar bli en bristvara. Under en vecka har jag hunnit med tre dagars intensiv utbildning, planeringsdagar, bröllop, dagen efter bjudning samt snickra så är hjärnan och kroppen i stort behov av konstgjord andning eller någon form av inre energidoping. Hjärnen är som svampbob i egen hög person och tid med familjen börjar bli en bristvara. Kvantitet har gått före kvalitet och den egna kvalitetstiden är av sällsynt art. Det börjar alltmer handla om att prioritera, men allt och alla ska ha sitt egna önskemål tillgodosedda innan detta kan bli aktuellt. Tanken var att jag skulle hinna med att läsa, men jag har bara hunnit med första sidan i en bok som jag redan haft nytta av och den gav mersmak efter ett uppvaknande inledande skede...

"Man är knappast förvånad över att Buddha var tvungen att lämna både kungarike och familj för att hitta sin efterlängtade inre frid. Inte för att förringa hans insats, men jag skulle vilja se den indiske prins som kan nå nirvana jonglerande en hysterisk flickvän, 80 timmars arbetsveckor, en förmanande kycklingmorsa och en ständigt föränderlig värld där den som inte hakar på den senaste trenden är för alltid bränd i sällskapslivet. Buddha, kan man ana, hade säkert varit förstående nog att lyssna på sin mor. Men till skillnad från mig hade den lilla fetknoppen inte tre deadlines att passa och så många oavslutade uppdrag att de stack ut ur hans lilla prinsarsle. Tacka fan för att folk blev utbrända/.../

Vi andra hade inte tid att bli utbrända. Hur skulle vi hinna med det?"

(D. Wattin, Vi ses i öknen)

En igenkännande känsla... Så detta är ett livstecken från ett livsverk som byggs upp i en karusellartad tillvaro med hopp om att turen snart tar slut.

Upp till ytan!

Högtryck i maskineriet och den ena naiva floskeln efter den andra börjar trubba av mig. När jag fick höra att en av mina gamla studiekamrater skulle påbörja en sex månaders inre resa i ett munkkloster på andra sidan jordklotet infann sig en liten uns av avundsjuka. Vi är nog i kontrasternas svart-vita värld där jag kämpar som en tok för att få ihop det beryktade lisvpusslet. Tyvärr har jag kommit på att min vanligaste ursäkt till att "det är mycket nu" hela tiden efterföljs av att "men det är väl så det ska vara". Är det så det ska vara? Vem avgör det? Det ligger enbart i mina händer och det tog ett tag innan jag kom fram till den logiska och relativt enkla insikten.

Så planen till denna logiska slutsats blir att dra i handbromsen, kasta ut en livboj i vardagens hektiska karriärhav för att kunna ta mig upp till ytan i livspusslets bottenlösa hav. Därefter ska jag ta en välförtjänt vardagspaus och flyta fram på min badring och se vart jag ska börja sortera bort eller förändra framöver. Men tills dess är det ända in i kaklet som de sanna sportentusiaterna uttrycker det hela. Ska bli en stor belöning till mig själv efter denna meriterade utmaning. Målbilden är nu färdigprogrammerad och klar...

En oplanerad dag är en skön dag!

De oplanerade dagarna är de sköna dagarna. Är nu hemma och rår om både Elliot och mig samt utjämnar VAB statistiken. Helt plötsligt kommer en dag där jag kan göra det som jag inte hinner i vanliga fall. Dessa två dagar har varit av den karaktären. Det bygger upp energi, kvalitetstid och mental ro. Att slippa fundera på omvärldsanalyser, samhällstrender och utvecklingsfenomen. Igår blev det istället en runda ute i naturen för att plocka de slånbär jag gått och trånat efter så länge. Ska ingå i ett jämlikhetsprojekt som jag och min sambo ska, så jag ska prova att vara lite huslig och prova att göra slånbärssnaps och likör. Annars är trenden att män bakar bröd nuförtiden enligt nyhetsutsagorna.


Under kvällen hann jag dessutom med att riva upp taket för att bevisa för omgivande kritiker att det var ett relativt lätt projekt, och det var det. Behöver påbörja isolerandet på ovanvåningens vindsutrymme, då det börjar bli lite kyligare höstvindar.

Hittade ett fågelbord på Porthouse som jag gillade.


(www.porthouse.se)

hammarslagen ska eka...

Det är strax helg och det vankas snickarbyxor, doften av sågspån och ekande hammarslag. Vårt sovrum börjar ta form och det är äntligen dags för gipsa snedtaket. Återigen har ett antal tapetkataloger placerats i en prydlig hög mitt på golvet för att vi ska kunna hitta den perfekta tapeten. I dagsläget är det rutigt som gäller med marinblått och vitt som grundtoner. Frågan är vad det kommer sluta med för ju längre tiden går, desto mindre överens blir vi. Dock har det alltid slutat med vinn-vinna situation vad gäller inredningen.

Annars kommer en del andra förberedelser startas i Elliots rum för att ta etapp två på övervåningen. Där är lite lättare med de olika valen som ska göras eftersom Elliot väljer. det ska börjas i tid...

Tittade runt lite på inredningstips på nätet och hittade bilden från vår urspungliga inspirationskälla.


(www.idehuset.com)

Åter till byggandets glada dagar!

Åter till byggandet och inredandets glada dagar. Tankarna har glidit ifrån stommen, eller ryggraden, i Livsverket. De börjar nu återkomma och det finns en liten gnista, ett litet hopp i tunnelns ljusare ände. Elektrikern har snart gjort sitt och det är då dags för mig att återkomma till byggplaner och inredningstankar.

Våra tankar har hela tiden strävat efter att ta in havets och skärgårdens härliga miljöer och det har varit en jakt på att hitta inspirationskällor. New England med tillhörande Newport tema har varit grundídén tillsammans med den ljusa skärgårdsstilen.

Därför var det mycket roligt och inpirerande att se gårdagens Äntligen hemmas Lulu Carter ta sig an Stockholmsfamiljens härliga rum. Ett rum som föll mig precis i smaken utifrån grunden. Inredningen har en del guldkorn, men har även en del saker som inte föll i god jord.

(Bilderna är hämtade från Tv 4s Äntligen hemma, www.hemmakanalen.se)