torsdag 17 december 2009

Mikrokriser i en annars gemytlig tillvaro

Efter att ha haft en otroligt dålig dag under gårdagen gjorde jag en självinventering och tog mig an en mikrokris som gjort att jag idag har landat och kan fokusera på livets mer energigavande byggstenar. Härligt att inte vara långsint och jag kan se fram emot ett underbart vinterlandskap med pulka, snölyktor och trevliga gubbar av snö tillsammans med familjen.

Igår avhandlade jag mina faser efter konstens alla regler i en egen ritual och spottade därefter i nävarna för att ta mig an kommande utmaningar idag...

Följde de klassiska stegen:

"Sorg och kriser drabbar oss alla någon gång under livet./.../ Anledningarna kan vara många."
(i fokus; www.psykologi.ifokus.se, 091217)

För min del var det i grund och botten ett förtroendeuppdrag som landade vid mina fötter på ett hastigt och abrupt sätt som blev den utlösande triggern i mitt krisartade förfarande. En del hade kanske bagatelliserat, men jag har en tendens till att skrämmas av snabba förändringar och vill gärna klamra mig fast vid mina rutiner och kritiskt granska det jag tar mig an innan jag ger mig i kast med förändringar. Tidsförfarandet kan variera beroende på karaktär av problemställning. I detta fallet ett antal timmar.

Ibland kommer problem oanat och snabbare än ett sms och jag tar mig då igenom faserna grubblandes och ifrågasättande. min första fas är:

"Chockfasen
Chockfasen kan vara från några korta ögonblick till flera dygn. Man håller då ifrån sig verkligheten och de besked man får. Människor reagerar på olika sätt i denna fas - en del kan skrika ut sin sorg, andra blir som förlamade. I de fall krisen börjat stegvis, kanske då en sjukdom utvecklats till ett gradvis värre tillstånd, märks inte chockfasen, utan många går vidare till nästa fas."
(ibid)

Jag reagerar med skepticism och tvivel kryddat med en liten nypa sorg, eftersom det kan handla om förtroendekapital. Som sagt så är jag en man med stort hjärta och det tar ibland överhanden. På så sätt drar jag mig tillbaks självrannsakar och ömkar för att bygga upp ett nytt psykiskt immunförsvar eller en mental barriär. I detta fallet handlade tidsperioden om några timmar för att bygga upp ett nytt energikapital och reducera rädslan för att förstå att jag inte tagit mig vatten över huvudet.

"Reaktionsfasen
Nu börjar man inse vad som skett. Den nya situationen ska nu bli ett med ens liv, och reaktionen kan bli svår. Ofta försöker man intensivt att hitta någon mening med vad som skett. Frågan "Varför?" upprepas ofta gång på gång. Förklaringarna blir ibland av magisk natur."
(ibid)

Kroppsspråk och mungipor talar sitt tydliga språk och ögongloberna har en stark dragningskraft mot tellus inre kärna... Det inre tempramentet kokar eftersom jag är en undflyende konflikthanterare och kortsiktigt tjurig.

"Försvarsmekanismer använder de flesta människor och de är grundläggande för vår psykiska hälsa båda till "vardags" och i kriser. Ibland kan de dock försvåra bearbetningen av en kris."

I detta läge byggs ett sokratiskt försvarstal upp och fakta, argument läggs upp för att bryta ner motståndet. Framförallt för att köpa mig lite mer tid och sansa ovisshetens tankefällor.

"Undertryckande - man låter inte sorgen få direkt utlopp utan anstränger sig för att visa en behärskad fasad."
(ibid)

Behärskar kroppen och det hetlevrade sinnet för att inte yppa min akilleshäl... Ett snällt yttre, men ett diaboliskt inre.

Regression - återgång till barnsligt beteende, exempelvis genom att önska att andra ska ta över ansvaret./.../.
(ibid)

Lite barnsligt gnäll sipprar ut i en och annan osammanhängande ordföljd och låter andra ta iniativ för konfrontation.

"Förnekelse - en typ av bortträngning - "det här har inte hänt."

Befinner mig någon annanstans eller önskar mig bort till ett liv av blomster, gröna ängar, hav och familjeidyller. Kan tänkas att en och annan tanke om "varför jag" svischar förbi kan drabba denna ofantligt stora konspirationsteoriker. Med andra ord så är detta en fas som förstorar mina proportioner gigantiskt. Rent matematiskt kan det uttryckas i formeln:

Problem x 1 000 000 = hjärnkaos + energiläckage!

"Projicering - någon annan beskylls för det som hänt."
(ibid)

Här gäller det att inte komma ivägen. Handlar om mikrosekunder innan nästa fas träder i kraft. Någon annan är oftast mitt ego. Med andra ord lägger jag skulden på mig själv i tredje person.

"Isolering av känslor - separation av känslor och intellekt då man lugnt berättar om vad som hänt. Många uppfattar det som ett moget sätt att hantera situationen. Istället kan det få svåra konsekvenser genom att de isolerade och förnekade känslorna kan ge andra symtom som ångest och sömnstörningar."
(ibid)

Äntligen kommer förnufttet till sans och proportionerna av problemeskaleringen börjar avta och till och med reduceras. Dock är hjärnans repeatknapp intryckt och situationen återspelas och alternativa lösningar arbetas fram på högtryck. Powernapsen blir lidande och anspänningen är hög. Slutet börjar i alla fall närma sig och jag kan nog åter ses som en mänsklig skepnad.

"Bearbetning och Nyorientering
I dessa faser har man kommit över det allra värsta och börjar se framåt."
(ibid)

Smider planer och ser fördelar med det som hänt. Kan rent utav bjuda på ett leende.

"Under bearbetningsfasen accepterar man så småningom det som skett, och kan till och med börja intressera sig för tidigare aktiviteter."

Lär mig av det som skett och hittar ytterliggare möjliga fördelar samt redskap som kan vara till nytta...

Allt är över och jag kvittrar likt en nykläckt fågelunge. Livet tycks underbart och jag gillar det jag tagit mig an eller fått i mitt knä. Planen till att besegra mission impossible är utformad och målsättningen är klar. Att leverera ett sjuhelvetes resultat!


Jag kan inte låta bli att infoga texten till Dandy Warhols - All The Money Or The Simple Life Honey lyrics. Även om det i sammanhanget kan kännas fel så är det denna övergripande känsla som pumpar ut i mitt kropp och sinne. Krisfaserna ske ses som det otroligt kortsiktiga perspektivet och...

All right
Here it comes

Well I can tell you for the money
The simple life honey is good
Uh-huh
Well if you ask me how you made it
Secure life, baby, you should
Oh, yes you should
Cause if you're doing all the best that you can
But you're still runnin' just as fast as the man says
Well I can tell you for the money
The simple life honey is good
Uh-huh, now
Yes it's good

Now when you're movin' to the city
You worry on your mental health
Yes you do, now
Oh, you gentlemen and ladies
You've got to be good to yourself
Mm-hmm
So get yourself into a ranch-style home
When the neighbor's never more than a stone's throw
Well I can tell you for the money
The simple life honey is good
Yes it is
Yes it's good

That's right
Yeah

But oh, no
All the money
Still you just can't please everybody
How bad do
Do you want it?
Cause the money
It looks so good, good, good
Ohh

Yeah
Whoo!
Yeah

So now you're chasin' the American dream
Just like the dollar's gonna make everybody scream
But I can tell you for the money
The simple life sure looks good
That's right, now
Yes it's good
Oh yeah

Oh, no
All the money
Looks so good, good, good
To everybody
How bad do
Do you want it?
Cause the money
It looks so good, good, good

Now there's a whole lot of faking
And takin'
And shakin' my hand
And when they tell you they love ya
They love ya like a one night stand
Mm-hmm
So if you're playin' in a rock and roll band
But still you're doing whatever the man says
Well I can tell you for the money
The simple life honey is good
That's right
Yes it's good

Uh-huh
Take care