Vi kör vidare på det inslagna spåret om snällhet, så här i juletider och jag kan inte släppa gårdagens Vetenskapens värld. Avsnittet "jordens snällaste apa" med författaren Lasse Berg lyfte fram människans goda mänskliga natur.
Enligt Berg så är bilden som målats fram om människans våldsamma och grymma natur inte befogad och Darwins survival of the fittest inte helt sanningsenlig, utan en efterkonstruerad eländesskildring. Allt fler forskare menar att människans godhet och samarbetsförmåga är det som tagit oss fram genom evolutionens process. I grund och botten finnas en godhet och ondskan utvecklas inte förrän det finns något att slåss för exempelvis föda eller revir. Har vi tillgång till föda så finns det ingen anledning att bråka. Mycket intressanta tankegångar som jag gärna fördjupar mig mer i.
Dagens flockbeteende handlar om samarbete och är den faktor som stärker gruppen ytterligare och därigenom mer framgångsrik. För att samarbetet ska fungera krävs en tillit bland gruppmedlemmarna. "Friåkare" måste bestraffas för att samlevnaden ska fungera och gruppens behov måste vara pioriterat bland andra grupper för exempelvis sin överlevnad. Därigenom uppstår en konflikt som kan urarta när det finns begränsningar bland resurser och krigshandlingar kan uppstå.
(samarbete nyckeln till framgång, www.forskning.se, 091222)
Det finns alltså tecken som tyder på att samarbete och omtänksamhet funnits redan hos våra förfäder. Det som håller samman gruppen är släktskapsrelationer. För mig kretsar funderingarna kring "vi" och "dom" tendenserna som jag skrivit om tidigare och hur det kan sammankopplas med "gruppegoismen" och som i sin tur skulle kunna kopplas samman med människans flockbeteende och överlevnad. Finns obegränsat med resurser är altruismen, självuppoffring, möjlig medan egoismen uppstår vid begränsade resurser och konflikter kan uppstå.
Provinsiell altruism är en förklaringsmodell som presenterats under senare år:
"/.../Den innebär att individerna är beredda att offra egna fördelar till andra, och lättare bestraffa regelbrott om det gäller medlemmar inom deras egen grupp. Mot andra grupper förhåller de sig avvisande och regelbrytare från andra grupper bestraffas hårdare.
Omsorg och överseende gentemot de egna och fientlighet gentemot främmande, kännetecknar mycket av den moderna mänsklighetens historia, menar modellens förespråkare/.../"
(www.forskning.se, 091222)
Det är inte speciellt svårt att hitta dagliga exempel på dessa fenomen i vårt nutida samhälle med exempelvis främlingsfientlighet eller klasstillhörigheters konflikter som mynnat ut i våld och aggressioner. Grupper som både vi själva och andra delar in oss i med vår ettikettering och "facktillhörighet" för att kunna identiera oss själva och vår personlighet.
Men vi är jordens snällaste apa och det är vårt sociala nätverk som tagit oss dit vi är idag och de främsta verktyg vi använt är samarbete och solidaritet.
Ett exempel som Berg använder äs Sanfolket som lever ett otroligt jämlikt system, byggt på humor, kommunikation och dagliga promenader för att samla föda. Deras kultur bygger på att lösa de problem som uppstår när någon är bättre en annan. Om det finns en duktig jägare så går resonemanget kring att det inte är jägaren som dödar bytet utan pilen. I jägarens koger finns pilar från alla män i gruppen. Med andra ord en form av Jantelag som vi starkt strider för att avverka. Kanske är vår Jantelag ett resultat av att vi inte haft krig under ett antal decennier.
Så värna om de snälla och låt tomten premiera de snälla barnen... Det kan vara en av evolutionens små steg i den process som ska driva oss igenom miljökatastrofer, krig och svält.
