Hållbar utveckling?

När inte det sunda förnuftet räcker till får siffrorna tala. Förhoppningsvis kan detta hjälpa för att många ska inse att en del trender inte är nyttiga för vare oss själva eller vår kära moder jord.

Läs artikeln som Karin Bojs publicerade i DN den 24/9.

"Så mycket kan jorden tåla

Det finns gränser för vad jord­klotet tål innan hela system tippar över. Nu försöker en grupp miljöforskare att definiera nio sådana gränser. Initiativet kommer från Sverige och bland författarna finns bland andra Nobelpristagaren i kemi Paul Crutzen.

– Det finns en risk att vi som mänsklighet håller på att knuffa planeten utför farliga trösklar. Därför ville vi definiera den säkra punkten, säger Johan Rockström.

Han är chef för Stockholm Resilience center vid Stockholms universitet och försteförfattare till artikeln, som publiceras i dagens nummer av den världsledande vetenskapliga tidskriften Nature samt i en längre version i Ecology and Society.

Forskarna har ägnat två år åt att välja ut nio kritiska områden. För sju av områdena har de föreslagit siffror för gränsvärden.

Om mänskligheten håller sig inom de föreslagna gränserna finns gott hopp om att vi kan leva vidare med samma stabila förutsättningar som har varat på jorden de senaste tiotusen åren, under den epok när våra civilisationer har utvecklats, menar forskargruppen.

Om vi däremot överskrider gränserna riskerar vi dramatiska tröskeleffekter: exempelvis att Amazonas regnskogar brinner upp och förvandlas till savann, att växthusgasen metan i Sibirien börjar släppas ut i stor skala och att stora delar av havsbottnarna blir syrefria och dör.

1 Koldioxid och global uppvärmning. Forskargruppen föreslår att halten av koldioxid i luften måste ner till 350 miljondelar. Detta värde ligger väl i linje med många andra bedömningar. Både EU, G 8-länderna och Sveriges regering delar uppfattningen att den globala uppvärmningen måste stanna vid två grader. Enligt FN:s klimatpanel IPCC motsvarar två graders uppvärmning just 350 miljondelar koldioxid. I dag är halten 385 miljondelar.

2 Utrotade arter. Människorna får utrota max tio djur- eller växtarter per miljoner arter om året, enligt det nya föreslagna gränsvärdet.
Nu utrotar vi över hundra arter på miljonen varje år, och utrotningen ökar mycket snabbt. Bland annat hotas närmare var tredje däggdjurs-, groddjurs- och fågelart med utrotning redan detta århundrade, framför allt för att deras livsmiljöer försvinner.
Tidigare under jordens historia utrotades på sin höjd en djur- eller växtart på miljonen varje år. Människorna har alltså på kort tid mer än hundrafaldigat utrotnings­talen.

3 Kväve och fosfor. Människorna har det senaste århundradet dramatiskt ändrat jordens flöden av närsalterna kväve och fosfor. Vi släpper nu ut dubbelt så mycket tillgängligt kväve i naturen som de naturliga processerna. Allra mest kväve kommer från produktion av konstgödsel. Men också odling av ärtväxter och utsläpp från trafiken bidrar till kväveflödet.
Kvävet orsakar övergödning i vattendrag och kustvatten. Det bildar också växthusgaser som bidrar till jordens uppvärmning. Forskarna föreslår att vi får släppa ut max 35 miljoner ton kväve om året, jämfört med de 121 miljoner ton som vi nu släpper ut.
När det gäller fosfor har vi något större marginaler. Men på lång sikt, i ett tusenårigt perspektiv, kan fosforutsläppen bli riktigt för­ödande om de stiger för mycket. De kan döda stora områden av havsbottnarna och orsaka massdöd.

4 Ozonet i stratosfären måste ned ytterligare. Men här är världen på rätt väg, tack vare tidigare internationella överenskommelser.

5 Försurade världshav. Utsläpp av koldioxid gör att kolsyra bildas i världshaven så att de blir surare. Det drabbar många viktiga organismer med kalkhaltiga skal, såsom koraller och plankton. Kalkhalten i havet (mätt som mineralet aragonit) får minska med max en femtedel, menar forskarna.

6 Vatten. Max 4.000 kvadratkilometer vatten får mänskligheten förbruka varje år till konstbevattning och andra ändamål. Nu konsumerar vi 2 600 kvadratkilometer vatten.

7 Jordbruk. Max 15 procent av jordens isfria yta får odlas, jämfört med 10 procent i dag.

8 Små partiklar i luften bidrar till klimatförändringen och skadar människors hälsa. Men problemet är mycket komplext och forskarna vågar sig inte på att sätta några gränsvärden.

9 Kemiska gifter. I dag hanterar människor uppskattningsvis hundra tusen olika kemiska ämnen. Bland dem finns skadliga tungmetaller som kvicksilver och kadmium och giftiga organiska ämnen som bromerade flamskyddsmedel. Bara några tusen av dessa ämnen är undersökta. Det råder stor okunnighet både om enskilda kemikalier och om vad som händer när man utsätts för flera olika ämnen i kombination. Forskarna vågar sig inte på att sätta några gränsvärden."


Se sedan serien Planet Earth och njut av det du snart bara kan skåda på Tv eller film.

Blir lite hängigt med tanke på senaste tidens skildringar och ska nu börja fokusera framåt och på vad vi gör och vad som görs. Men innan dess behövs ett uppvaknande för att vi ska förstå vad som sker runt omkring oss, både i vår närmiljö och på andra sidan klotet.

Ska nu bryta ner mina överskådliga perspektiv och fokusera på min och min omgivnings närmiljö, men vissa frågor brinner jag för och skulle vilja påverka i högre utsträckning än vad jag gör. Framöver får jag dock börja med min inre miljö för att sedan gå vidare.