Börjar förstå!

Jag har nu kommit hem från förväntingarnas och valfrihetens högborg. Efter helgens Lidingölopp, som jag återkommer till en annan dag, gick jag till närmsta bokhandel och kom över Micael Dahléns Nextopia. Detta visade sig vara ett mycket intressant drag för en beteendevetare. Så många klockrena exempel har jag aldrig kunnat drömma om att få uppleva på plats i storstadens djungel. Andemening och exempel tar vi en annan dag, när det inte är måndagmorgon. Boken handlar om hur vi bygger upp våra förväntningar genom att prata om "nästa steg". En mängd olika forskningsexempel på livet, lyckan och pengarna och vår samhällsutveckling. Och denna måndagmorgon fick jag en stor inblick i "nästa steg" tänket och hur det redan har anammats i vårt samhälle.

Då jag stod i Stockholms enorma utbud en lönehelg kliade det i shoppingtarmen efter en så pass god fysisk insats. Jag kunde helt enkelt unna mig lite extra efter prestationen, redan där ett "nästa steg". Väl på plats för att varva upp shoppingmotorerna spottar bankomaten ut "uttag medges ej" och frustrationen börjar inta reptilhjärnan. Lönen var helt enkelt inte utbetalad! För att kunna lösa situationen får jag ringa min ekonomiska rådivare som ger mig en begränsad pott att leva på under helgens enorma utbud. Irriterad och moloken får jag acceptera nuläget och tänka om. Pengarna kom aldrig in och min shoppingtarm blev knappast tillfredsställd.

På måndagmorgon tar jag kontakt med administratören på kontoret som hänvisar mig till "nästa", som är löneenheten. Löneenheten hänvisar mig i sin tur till "nästa", som är Nordea. Där i sin tur hänvisar de till "nästa", som är Swedbank. Än så länge är allt i sin ordning, enligt kontaktpersonerna, och jag pustar ut och känner att nu måste jag vara framme vid slutmålet eftersom swedbank är utbetalare av lönen. Döm om min förvåning får reptilhjärnan sin beskärda del och jag möts av en allmänt otrevlig serviceperson som menar att även de har fullgjort sitt uppdrag. Min fråga om hur de kan fullfölja sin service genom att säga att allt är i sin ordning när pengarna inte befinner sig på mitt konto vill han inte svara på. Därför hänvisar han till "nästa", som är löneenheten och kedjan är sluten. För att garantera sig hänvisar han även till "nästa" som är Nordea. Mitt i allt virrvarr sitter jag och jag brukar behålla mitt lugn, men reptilhjärnan vill säga sitt och den aggressiva nerven pulserar i pannan. Var är mina pengar? Och varför blir jag hänvisad till "nästa" hela tiden. Efter ett tag börjar jag lugna ner mig och tänka logiskt...

Vi lever ju i "Nextopia" ett samhälle som vill bygga upp förväntningar för att vi som art ska överleva och inte inta en alltför passiv inställning i vårt samhälle.

Så välkommen till generation Nextopia där vi kan brottas med frågeställningar som:

"Hur kan grapefruktjuice smaka apelsinjuice?"

"Varför är man lyckligare före giftermålet än efter?"

"Hur kunde Iphone utses till världens bästa telefon innan den nått handeln?"

Dahlén menar att svaret är förväntningar. När vi lever i en tid då allt är möjligt blir vi mer intresserade av vad som väntar runt hörnet. Imorgon blir helt enkelt intressantare än idag...

Bankerna verkar ha anammat tankesättet och bidrar till att stimulera vårt behov av "nästa".

Nästa gång knyter vi ihop säcken och återgår till Livsverkets stomme med byggplaner och "nästa" projekt... To be contínued!