Som det kan bli!

Frustrationen är stor och jag konstaterar varför det är så mycket problem med att motivera insatser i sociala frågor. Efter ett besök hos en av stadens krögare insåg jag vilka sjuka samhällsprocesser det finns. Ute i vårt avlånga land finns en oändlig uppsjö av "förståsigpåare" och "tyckare". Dessa personer hugger som kobror så fort det ges minsta lilla tillfälle till debatt och det medför att andra hänger på och pressen frossar i eländessnasket.

Min fråga gällde ett kommande samarbeta och lyfta fram det goda arbete som görs för både individ och samhälle för att minska stadens alkoholkonsumtion i vissa åldersgrupper. Därigenom ville vi som folkhälsoansvariga visa på att det lönar sig att visa engagemang och att man tar ett samhällsansvar.

Ack vad jag bedrog mig! Krögaren satt med i så många grupper nu så att hans engagemang uppfattades som pekpinnar och moralpredikningar. Hans arbete började få en motsatt effekt som gjorde att han var tvungen till att tona ner sitt namn i dessa sammanhang. I massmedia började en del analysera vad hans syfte var med att lyfta frågan och spekulerade hejvilt i vad hans profit blev av att synas i debatten. Därför kunde han nu inte synas i massmedia eller engagera sig i fler frågor eftersom hans engagemang gav negativ publicitet.

Han tog helt enkelt för stort ansvar för att få tryggare och nöjdare gäster som "tyckare" ansåg vara moraliskt förkastligt. Det i sin tur gjorde att det började pratas och mobben kunde genera ett missnöje och blev en motpol till den goda insats som gjordes. Insatsen var inte så god i allas ögon och uttryck som att det är "upp till mig" att avgöra var vedertagna klyschor. I en värld som består av att tjäna pengar säger man i företagssammanhang att en missnöjd kund genererar tio andra potentiella missnöjda kunder. Det kan i sin tur vända krögarens goda anlete till negativa trender som gör att krögaren tappar kunder. Att då synas tillsammans med kommun, polis, myndigheter eller andra aktörer kan sticka i andras ögon.

Sjukt, det är bara förnamnet. Hädanefter tror jag att jag håller mig till husbyggande, spik och verandor. En veranda där jag kan se livet segla förbi. Innan dess behöver jag tjäna pengar som samhällets andra moraliska farbror... helst på andras olycka.

Avslutningsvis säger jag som Dorsin uttryckte det i en av hans sketcher: Jag vill ha moral, moral, mer moral. Jag vill ha dubbel moral! Ge oss mycket moral!