Nu är första anhalten av Klassikerhalvan i fokus. Med en klump i magen sitter jag nu och våndas över vad jag gett mig inpå. Idag anmälde jag mig till Halvvättern som innebär en cykeltur på 15 mil. Att bara se siffran 15 inger ingen större förskräckelse, men det låter betydligt värre med Ronneby - Växjö och lite till.
För att bryta tanken gäller det att fokusera på delmålen och första etappen till målet den 7 juni. Träningen ska vara vägledande och jag har fått schema likt en filmstjärnas träningsprogram inför dennes roll. Vecka 13 börjar cykelturerna och fram tills dess är det motion i alla dess former som gäller.
Det roliga var även att min barndomskamrat hängde på när han upptäckte att jag menade allvar med mitt prat. Han håller nu på med sitt träningsupplägg och har en helt annan filosofi än vad jag har. Vi är våra raka motsatser i vissa lägen, kärnfysiker kontra hälsovetare, ensamvargen från vidderna kontra kontakthobbylogen från skärgården. I detta läge är han även en omvänd logiker.
Första luckan till träning fann han måndagmorgon kl. 5.30... Lägg där till att han är en person med morgonvanor som innebär ett antal snozzetryckningar. Så träningsprogrammet är av helt annan karaktär än mitt upplägg. Realism kontra drömmare. Dock ska det bli jätteroligt att få göra det tillsammans med honom även om han har ett antal tränigsfria år i benen. Men efter en frustrerande insikt i julhelgen är inte alltid träningen direkt avgörande för resultatet. Jag fick erfara detta när sluggern från Binga bombade hål på varenda vägg i squashhallen och jag, som skulle representera den atletiska förmågan av oss, kunde bara stå och titta på när bollen borrade sig allt djupare in i väggen och fick helt osannolika och otagbara returvinklar. Frustrationen kokade på banan och jag fick tillslut känna mig besegrad.
Där väcktes tanken på hämnd och han har nu nappat på första betet till att få en bitter smak av hämndens ljuva sötma. Det finns ett ordspråk som Spendrup myntat och som lyder: "Kissa inte i din väns garderob, han kanske har lånat en tröja av dig."
Efter beslutet om Klassikerhalvan känner jag att min motivationsmotor har ökat ett par varvtal och det kan behövas i en vabbande tid som denna, då den nya åkomman nu är maginfluensa. Något som gör att man känner efter lite extra för att inte sitta helt utelämnad på jobbet när magen börjar knorra och bubbla. Måtte denna influensa gå mig förbi.
Vad gäller Livsverket har där infunnits en säkerhet och samarbetet med min käre fader har hittat ett vinnande koncept och vi skapade stora luftslott tillsammans i helgen. Efter en hård dags arbete satt vi och insöp den otroligt vackra vyn framför oss, utmattade och nöjda över vårt dagsarbete med en nybakad sockerkaka i handen.
Tillsammans drömde vi om kommande estetiska utföranden och vad vi skulle gjort med obegränsade ekonomiska resurser. Solen som sjönk ner bakom träden, svanarna som lämnade små vågor i det stilla havet och med havsörnen ryttlandes över de små försvarslösa sorkarnas huvuden gav oss ro i våra själar. En helt ljuvlilg vy som i tuffa lägen har blivit min wonderwall.
Livet är bra skönt ibland med alla dess olika projekt. I mitt bakhuvud har jag John Lennons tänkvärda citat för att inte glömma bort tjusningen med det som händer i vår vardag:
"Livet är det som händer medan du gör upp andra planer."