Givetvis är siffror inte bara av ondo som det kanske kan tyckas i tidigare texter. IT Factorys organisation verkar ha flera uppenbara bekymmer än resultatredovisning. Det är ju trots allt mänskliga handlingar som manipulerat med siffrorna. Pengar kan vara en drivkraft, men även en rivkraft. Girighet och snålhet är exempel på drivkrafter för en del, främst herrar verkar det som. Detta kan bli stora rivkrafter inom organisationer. Ta Dynapac i Karlskrona som exempel, där nedskärningar och varsel hänger som ett tungt ok över de anställda. Vad sänder det för signaler när ledning plockar ut stora bonusar i dessa tider? Vilka konsekvenser får det för företaget och effektiviteten bland de anställda. För mig är det ett tydligt fall på en gråtande organisation. Motivation, trivsel och effektivitet kan vara svårt att finna i rådande nedskärande stunder, som i sin tur drabbar organisationens effektivitet och lönsamhet. Förhoppningsvis på kort sikt.
Mindre saker påverkar även prestationer och företagsanda. En så liten sak som indragningar av julbord, fönsterputsar eller godiautomater påverkar även arbetsklimatet negativt. Små saker kan lätt sätta igång stora processer. Framförallt när besluten tas över personalens huvud. Många av dessa faktorer påverkar prestationer. Då är olika indikatorer väldigt bra att ha där fenomenen kan påvisas och vilka samband som kan finnas.
Hur ska då ett bra arbetsklimat vara för att de anställda ska kunna leverera goda resultat? För någon dag sedan läste jag en uppsats om "högpresterande team" av Larsson vid Luleå universitet.
Den avgörande kärnan för ett högpresterande team var öppen kommunikation och kontinuerlig uppföljning. Ledarskapet kännetecknades av en stark målfokusering vilket gav goda individuella prestationsresultat, vilket i sin tur gav individen möjlighet till en tilltro på sin egna förmåga. Tidsbrist var något som verkade hämmande på ett sådant team.
Dessa högpresterande team visar, enligt min mening, på en perfekt balans av resultat och prestation. Det visar även vikten av tydliga mål, som definitivt ska vara mätbara. Siffror och resultat kan vara indikatorer på hur vi presterar och vad vi kan förbättra eller förändra. Dock ska vi vara medvetna om att det finns tre olika sorters lögner. Lögn, förbannad lögn och statistik. Vi får inte glömma bort kommunikationen och hänsyn till bakomliggande orsaker som också är av stor vikt.
För att ett högpresterande team skulle prestera goda resultat förutsattes en "autentisk dialog". Med detta menades att de anställda granskade varandras argument utan misstro, var välvilligt inställda när de lyssnade på de andras argument och höll dörren öppen för andra lösningar.
En annan viktig del som gjorde att teamen klarade av den starka målstyrningen och disciplineringen som de utsattes för var att dessa faktorer balanserades mot det självförtroende som skapades av att nå de goda resultaten. På så sätt ville individerna vara delaktiga i beslutsprocessen av själva verksamhetsramarna.
Siffror är alltså även de av en väsentlig betydelse för en god prestation och det ska råda en balans mellan de mänskliga faktorerna och målen. Tyvärr är det alltför många som glömmer bort den mänskliga faktorn i en resultatorienterad verksamhet och då ställs vi inför stora problem och utmaningar.
Sedan mitt inträde i den kommunala verksamheten som inneburit en nära kontakt och dialog med det politiska gardet har jag upptäckt att många tyvärr drivs av enbart siffer -och resultatorienteringar. På något sätt verkar en del glömt bort de mänsliga aspekterna i sitt fokuserade skrivbordsarbete. Det om något frustrerar och skrämmer mig. Den goda balans, som är en förutsättning för att uppnå goda drivkrafter bland samtliga berörda parter och resulterar i vinn-vinna situationer. Mina tankar förs återigen till skolbesluten i Ronneby kommun, där en del av politikerna inte vågade lyssna till de "mänskliga" aspekter och konsekvenser nedskärningarna innebär för landsbygden och staden i sin helhet.
Hur skulle det se ut om ett fotbollslag struntade i resultat och mål? Jag tror det skulle råda en viss förvirring och minskad kämpaglöd inom laget. Vad skulle hända om vi sätter upp för höga målet i fotbollslaget? Hur skulle spelarnas insats påverkas då? Hur påverkas resultatet om spelarna bara skulle sifferorienteras?
Låt mig berätta en historia som min idrottspsykologilärare råkade utför...
I ett ungdomslag någonstans i Sverige fanns lille Pelle, en jätteduktig fotbollsspelare. Han dribblade och dribblade under sina matcher och i varje läge sökte han avslut själv och vägrade släppa ifrån sig bollen till de andra medspelarna. Tillslut rådde det en stor frustration och irritation inom laget, eftersom de andra inte fick fatt på bollen. Några bollar satt i målet, men det räckte aldrig till seger och ingen direkt glädje.
Tränaren bestämde sig för att lägga upp passningsövningar för Pelle under träningarna. Övningarna satt perfekt och Pelle levererade den ena smörpassen efter den andra. Dock fortsatte hans individuella prestationer under matcherna. Tillslut tog tränaren mod till sig och bestämde sig för att ta ett samtal med lille Pelle. Tränaren frågade rakt ut vad det var som gjorde att han vägrade släppa bollen ifrån sig. Förklaringen var att för varje mål Pelle gjorde hade han blivit lovad en hundralapp från sin pappa. Efter ett samtal med Pelles pappa drogs denna "förmån" in och laget började prestera bättre.
Kommunikation och uppfölning med delaktiga beslutsprocesser kan ge drivkrafter som innebär effektivitet och lönsamhet. Nyckelordet för mig är balans och delaktighet.
