När jag nyligen var tvungen att återuppta Livsverkets, mitt hus, planer och byggprocesser medförde det problem som jag fick ta tag i ganska omgående. I vårt Livsverk var temperaturen för någon vecka sedan nere i 12 grader och paniken och kaoset började långsamt infinna sig. Det var många turer kring vad som var den utlösande faktorn till det kallare inomhusklimatet och vi i familjen, men även andra utomstående, sökte den utlösande länken. Det hade ju trots allt varit varmt tidigare. Medan temperaturen sjönk blev vi allt mer frustrerade och stressade. Vad skulle vi göra? I dessa tankar tog vi tag i ett antal faktorer som, vi trodde, kunde göra att vi skulle få det varmare. När detta inte fungerade utlöstes en irritation och diksussion där vi skulle ta ställning till om vi skulle ha råd med att påbörja operation övervåning som innebar utgifter och merarbete. Till detta ska tilläggas att vi ännu inte hade placerat lånen som innebar många spekulationer kring om vi skulle ha råd att ta oss an arbetet. Nyckelfaktorerna i diskussionen kretasde kring värme och ekonommi.
Jag var uppe i ganska dimmiga och kaosartade stressfunderingar och gjorde en del försök till att sätta ord på mina tankar. som sagt så är jag en grubblare och söker lösningar i de mest kaosartade hjärnkrig med blandat resultat och osammanhängade uttryck. Dock så startade dessa grubblerier en tankeprocess som fick mig att dra paralleler till vårt samhälls -och företagsklimat angående hälsa och organisationsutveckling. Snacka om att lägga fokus på rätt ställe, eller? Så här i efterhand kan jag nog se det som en klassisk strutseffekt eller freudiansk förträngning. Hur som helst...
Skulle jag satsa på att isolera Livsverket för att på så sätt orka stå emot utomstående krafter så som väder, vind och temperatur ELLER anpassa mig och ta på mig varmare kläder för just detta kalla, förhoppningsvis tillfälliga, inomhusklimat? En fråga som snurrade kring kortsiktiga och långsiktiga lösningar.
Ju kallare temperaturen blev inomhus desto mer irriterad blev jag och min sambo på varandra och kylan verkade även göra oss stela i vårt agerande och tänkande för nya infallsvinklar till en lösning av problemet. Klimatet påverkade vårt agerande och prestationen blev definitivt minimal i detta klimat. Vi kunde liknas vid två frusna eskimåer kring en lägereld i yttre Sibirien.
När jag några dagar senare snubblade på artikeln angående jobbegenskaper påbörjades en process kring individualistiska egenskaper och arbetsklimat. Till det kunde läggas julbordsartikeln som blev pricken över i:et. För mig hade allt ett samband. Trots att många pekar på dessa samband verkar företagsklimatet bli mer individualistiskt och prestationsinriktat, enligt dessa undersökningar. Vart tar då krafterna i laganda och teamarbete vägen. Något som Kalmar FF visat styrka på i årets allsvenska.
Givetvis är det svårt att generalisera och det ena utesluter inte det andra. Många andra faktorer påverkar rådande arbetsklimat och självständiga egenskaper är definitivt inte något som är Djävulens påfund. Men, enligt min mening, sänder det en del signaler som kan vara vanskliga i vissa sammanhang och situationer. Något som kan skapa en generell bild som gör att vi följer trender över vad vi ska satsa på eller utveckla inom vår organisation. Frågan blir då: vad får det för konsekvenser?
För att glida mer in på min, ack så sköra, röda tråd om värme och ekonomi återgår vi till begreppen. När jag tänker på begreppet värme i individsammanhang för det mig till omtanke och respekt. Ju kallare klimat, desto mindre omtanke och respekt. Sätter jag in det i ett resultatfokuserat sammanhang skulle jag se det, med en grov överdrift, att jag går över lik för att leverera. Så länge jag uppnår mina resultat bryr jag mig inte om vad det kan få för konsekvenser. Jag ser det till ett helt ekonomiskt ställningstagande. Resultat och siffror ska levereras på ett plan Pythagoras troligen hade älskat. Siffror bortsett från alla känslomässiga aspekter.
Vi kan liknas vid robotar som leverar utan några som helst mänskliga aspekter. Ett för mig mycket kallt klimat utan värme och omtanke. Vad får det för kortsiktiga eller långsiktiga konsekvenser på en arbetsplats? Finns där någon hållbar utveckling? Blir det så lönsamt som man trott, genom att bara titta på levereras här och nu?
Jag tror att vi på Einsteinianskt sätt hade uttryckt det så här:
y*värme=(omtanke+respekt)=trivsel+arbetsglädje=ökad kreativitet=effektivitet+lönsamhet*x(x är beroende av insats y)=hållbar utveckling=ekonomi.
Värme och ekonomi hör alltså ihop enligt denna tes.
Varför har vi då så svårt att motivera denna insats. Framförallt vid motgångar! Är det så att den rådande kylan påverkar oss till ett stelt och kallt agerande. Som i sin tur gör att vi inte vågar isolera för yttre påverkan, i den rådande stunden.
Vad vet jag?
Jag tog i alla fall beslutet att isolera ovanvåningen för att få en hållbar utveckling och ett varmare klimat där hemma.
