torsdag 26 mars 2009

Kort och mycket gott

Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga. Det vi fruktar mest är att vi har omätliga krafter.

Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. Vi frågar oss, vem är jag att vara briljant, underbar, begåvad och fantastisk? Men hur skulle du kunna vara något annat?

Du är ett av Guds barn. Världen är inte behjälpt av att du låtsas vara obetydlig. Det finns inget upplyst i att krympa, så att andra människor i din närhet slipper känna sig osäkra.

Vi är skapta för att briljera, så som barn gör. Vi är födda för att förverkliga den Guds härlighet som finns inom oss. Den finns inte bara i några av oss, den finns i alla. Och när vi låter vårt eget ljus skina, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.

När vi har frigjorts från vår egen rädsla, frigör vår närvaro automatiskt andra.

Marianne Williamson (1992) eller Nelson Mandela (1994). Diskuteras om vem som sagt vad och när, men klokt är det!