Jag har låtit bägaren rinna över. Många med mig lyckas hamna i situationer där mycket blir mer och tillslut så rinner den klassiska bägaren över. I dessa situationer åker huvudet in på Skalman manér och det tittas ut när mat och sovklockan klämtar för mat. Dock har jag lärt mig att läsa av mig själv innan det går över styr, men ibland lyser mänskligheten igenom. Sådana dagar har det varit, but those were the days. pendeln har svängt över och det har lossnat med bygge, kvinnor, karriärer och val. Mitt liv är fulländat kan det ju låta som, men då kommer lyxproblemen. Rysk kaviar eller oxfilé till frukost? Jag står nu inför ett sådant dilemma, men det är spännande och utmaningar är som sagt något jag älskar. Även om det ibland inte kan tyckas så.
Efter att ha anpassat mig till byggnormerna börjar suget vakna till liv och Elliot coachar för fullt. Vi har haft byggkoma ett bra tag nu, men äntligen, äntligen börjar jag hitta en rytm. En nivå som inte gör mig stressad över att jag inte kommer någonstans. Det är en skön känsla och nu letar jag efter mitt byggflow för att kunna börja designa och finputsa.
I morgon vankas det födelsedag och jag har idag unnat mig en väska i för tidig present. En praktisk, precis som jag, eller? En med många fack eftersom jag oftast bär med mig en hel regnskog när jag ska någonstans. Tänk om man ändå kunde bära den kunskapen i huvudet istället.
Jag lät bägaren rinna över och ni vet vad uttrycket säger. Efter regn kommer det solsken! Här har himlen definitivt börjat spricka upp.
