Hela min världsuppfattning bygger på att kunna påverka och sträva efter hållbar utveckling. Vare sig det gäller människor eller miljöfaktorer. Ibland både och. Under gårdagen fick hela min världsuppfattning sig en rejäl törn. På vilket sätt ska jag kunna påverka för att det ska ge resultat? Eller ska jag bara passivt sitta och titta på när människor behandlar varandra och den mark vi går på rent avskyvärt? Vad är det som gör att en konflikt angående nedskräpning och parkeringsplatser eskalerar till miljöförstörelse. En konflikthantering på en nivå som jämförelsevis kan få vilken sandlådekonflikt som helst till att verka akademisk och diplomatisk. Vart är de vuxna som ska vara föredömen och bereda väg för nästkommande generation i denna fråga?
Det som var droppen var då jag i gårdagens Sydöstran kunde läsa denna rubrik:
"Fiskodlingen på Torkö förorenar vattnet
Fiskodlingen i stenbrott på Torkö kommer att kraftigt försämra vattenkvaliteten; på ett till två år kommer vattnet att bli så förorenat att man inte ens kommer att kunna ha fiskodling där längre..."
2009-05-30 gick det att läsa i samma tidning...
"Konflikt mellan öbor och badande
/.../Den besökare som tar bilen över bron till Torkö riskerar att inte känna sig helt välkommen.
Det råder stoppförbud på vägen närmast bron, gamla parkeringsplatser är igensatta, trappstegen över muren är borttagna och man varnas för att mata vildsvinen.
Och i det gamla stenbrottet som är en populär badplats för ungdomar ligger det nu en fiskodling./.../
En gång i tiden upplät markägaren sin mark till parkering och ville att kommunen skulle betala för detta och ställa ut soptunnor samt stå för soptömning då fler badgäster innebar större nedskräpning på marken under sommartid.
Dokument visar att frågan varit uppe på kommunens bord redan 2003 då det drevs som motion från Centern.
"Motion till kommunfullmäktige i Ronneby, Ang tillgänglighet av badmöjligheter vid Torkö
Sedan bergsutvinningen på Torkö upphört, krossverk och övriga maskiner tagits bort och stenhögar bortforslats, har bergbrottet med angränsande stränder utnyttjats av turister och kommuninvånare mycket flitigt. De anser att det är en attraktiv badplats.
Men det medför också stora problem för miljön och trafiken till ön. Eftersom där inte finns någon toalett eller avfallskärl, så hamnar mycket skräp i naturen, vilket utgör en sanitär olägenhet. Bilar parkerar på den mycket smala väg som leder till ön. Detta kan leda till mycket stora problem om inte t ex utryckningsfordon kommer fram, om olyckan skulle vara framme.
När nuvarande ägare till ovanstående plats tycker att det kan finnas ett stort allmänintresse av att ön finns tillgänglig är han villig att erbjuda mark till parkering, toaletter och avfallskärl, så att man löser problemet.
Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad kommunfullmäktige besluta;
· Att Ronneby kommun tar kontakt med markägaren och löser problemet till kommande säsong.
Ronneby 2003-08-28, Willy Persson, Kommunfullmäktigeledamot För Centerpartiet."
Även Nils-Ingmar Thorell verkar ha drivit frågan då det gick att läsa i Sydöstran 2009-05-30:
"/.../ En politiker som Nils-Ingmar Thorell, Fp, engagerade sig för att kommunen skulle gå in och ta ansvar för ungdomranas badplats, men kommunalrådet JanAnders palmqvist, S, var tämligen ointresserad och hänvisade till de kommunala badplatserna.
Eftersom det inte hände något från kommunalt håll, tröttnade Nils Johansson på att gå och plocka upp skräp efter Ronnebys ungdomar och stängde av parkerinsgplatsen förra sommaren.
Nu har det alltså trappats upp ytterlliggare, med egna böter, vildsvinsvarning och dessutom en fiskodling i stenbrottet, som kan försämra vattenkvaliteten."
Något som nu är konstaterat genom mätningar som länsstyrelsen gjort...
Jag kan känna en sorg och vemod som skapar en större drivkraft och vilja till att kunna påverka till en hållbar utveckling. Men hur gör jag? På vilket sätt ska jag som ensam individ handla i ett ämne där allt för många sitter passivt och tittar på? Där vuxna beter sig som barn, inget ont om barn, och driver denna prestige bortom all sans och logik! Vad ska jag berätta för mina barn när vi snabbt får gå förbi och hindra dem till att hoppa i en så spännande och vacker idyll. Ett ställe som samlar både VUXNA och unga vid ett gemensamt vattenhål. En fristad under andra rådande miljöföstörelser med återkommande algblomningar. Mängder av personer skildrar både här och där underbara upplevelser i denna omgivning.
Pappa varför får jag inte hoppa därifrån? Jo, min son det var en gång två farbröder som tyckte att ni inte skulle bada eller slänga skräp där...
Hur ska vi kunna visa våra ungdomar vägen till hållbar utveckling när vuxna, styrande, äldre generationer beter sig på detta sätt?
Gårdagen blev en ledsen och uppgiven dag där jag tappade hoppet för mänskligheten.
(svt.se)
